Semesterdags!

Att man kan sakna att blogga är allt lite märkligt. Eller försöker jag hitta på allt möjligt att göra nu förutom att plugga? Ja det är sant, vi är iväg på andra sidan jorden men skolan följer oss. Det är ju faktiskt en kurs vi läser undertiden vi gör vår praktik och med det följer en hemtenta, eller en studieuppgift. Har en del att skriva på den kvar. Men känner mig ändå inte helt stressig,för den ska vara inne fyra dagar efter det att vi kommer hem, men självklart hade det varit skönt att få den gjord.
Vår semester har egentligen börjat nu. Sista praktikdagen är gjord och vi har dragit flera mil söderut för att möta värmen. Det har vi gjort, men dock regnar det just nu och ska göra det några dagar. Lite tråkigt, men perfekt läge att egentligen göra klart uppgiften. Vi ska stanna här i Hoi An några dagar för att relaxa och sy upp massa kläder. Ja det är det som gäller här och jag har redan beställt två klänningar och en vårjacka. Lär bli mer om jag blir nöjd av resultatet. Världens mysigaste lilla stad!
När pengarna och väskutrymmet sätter stopp ska vi bege oss ytterligare flera mil söderut så att vi kan få iaf några dagar i solen. Trots att praktiken var syftet med denna resan så vill man ju komma hem med lite färg på näsan :) Men shortsen har tack och lov åkt på nu iaf.

Det kändes ledsamt att lämna sjukhuset. Tiden gick så snabbt. Det vi så länge sett fram emot och planerat och så wipps så är det över. När man var där var man mitt uppe i det men redan nu har jag fått mer insikt i vad vi faktiskt fått vara med om. Och ännu bättre perspektiv på det hela kommer vi antagligen få när vi kommer hem igen. Avdelningen vi var på den sista tiden var hur bra som helst, men fantastisk personal. Hade gärna stannat längre för att komma in i arbetet mycket mer.

Hur som helst, jag hoppas att ni hade en mysig jul.
Och jag önskar ett riktigt Gott Nytt År! Så småningom kommer en årskröninga om "Mitt 2011". 
Ps. Jag kommer fira 2012 sex timmar före er. Så när ni beger er till era festligheter skålar jag in det nya året. Speciell känsla! :)



Så här ägnade jag några timmar på neonatalvårdsavdelningen
Pojken föddes i vecka 27, var nu som i vecka 31
1470 gram. Precis som när jag föddes
Myys på hög nivå, men ont i hjärtat av att föräldrarna inte fick vara hos sina barn.


Update

Hejsan på er,
Trots att jag uppdaterat om resan på resedagboken kan jag inte hålla mig helt ifrån bloggen. Och vad hindrar mig att skriva när här finns WiFi nästan överallt och jag har både dator och mobil med mig. Ingenting faktiskt :) Sitter just nu efter dagens praktik på ett mysigt och fint café precis bredvid vårt hotell. Sitter med med en av dagens kopp kaffe. En iskaffe den här gången. Kaffet är verkligen utsökt här. Och så sitter jag och jobbar lite med en skoluppgift vi har nu under kursen gång. Inte enbart semester och spännande erfarenheter inte.

Att ni är mitt upp i julstöket där hemma och att julafton är om bara lite mer än en vecka är något som jag absolut inte tänker på. Jag glömmer lixom bort det på något vis. Men det är väl bra det, annars hade jag väl saknat allt myspys. Visserligen byntar Vietnameserna en hel del också men det blir inte samma sak när det inte är vinterkallt i luften. Är är iof ingen jättevärme och det är långbyxor och kofta som gäller för er som tror att jag ligger på playan om dagarna för att få till den där brännan. :P Förhoppninsgvis är vädret varmare när vi sen kommer söderut, för visst är det sol man vill ha när man åker halva jordklotet bort.

Hoppas att allt är bra med er där hemma.
Vi hörs säkert mer snart igen! :)

Framme!

Ville mest berätta att vi har kommit fram till Hanoi nu! Jetlag till tusen men känns ändå som om vi så smått börjar komma in i storstadspulsen! :)
Var in om på sjukhuset idag för att veta vart vi ska gå imorgon. Hela stadsdelen runt omkring vimlade av små barn och sjukhuset var anpassat till dem med härliga färger och lekplatser. Kände en otroligt härlig känsla direkt. Här ska vi alltså tillbringa de närmsta veckorna. Imorgon börjar vi, ååå vad spännande det ska bli!

Kan inte riktigt fatta att jag faktikst är här nu!

Hoppas att ni har det bra.

Längre uppdatering från oss båda finns här.


Nu bär det iväg, på riktigt

Snabbt inlägg. Klockan är 06.11 och vi ska bege oss mot Kastrup.
Snälla glöm inte bort mig är på bloggen, och det vore självklart kul om ni kom ihåg mig på resedagboken :)
Ha det gott!

Kraam!

Morgondrinken

Då var det en vecka kvar till avfärd! Började morgonen med intag att vaccinet Dukoral. Här ska jag inte bli sjuk med kolera inte. Ett glas dricka för 200 kronor, ingen dålig drink det inte! :P Måste dock medge att en drink på krogen hade smakat betydligt bättre!
En vecka alltså. Hjälp. Nu börjar nervösiteten verkligen smyga sig på. Svårt att sova om nätterna av alla tankar, jag måste göra och hinna det, det och det....! Själva praktiken och resan till och i Vietnam skrämmer mig inte på samma vis. Undra verkligen just när den sortens resfeber ska komma.

Ikväll blir det kalas. Eller snarare julfika. Några vänner kommer hit för minijulafton eller en förtidig jul. Soffbordet kommer fyllas av massa godsaker! (Ska försöka fotografera allt så att ni får se). Dessutom ska det allt lyssnas på julmusik och spela julklappsspel. Och givetvis är höjdpunkten att kunna samla några goda vänner och ses en sista gång innan jag åker ! :)
Johanna kommer snart med en hjälpande hand. Dock så har jag läget under kontroll då jag handlade allt och hann baka några av sakerna som det ska bjudas på igår.

Nu ska jag ta en välbehövlig frukost. Magen skriker då man var tvungen att vara fastande före och efter vaccindrinken.

Ha en bra dag!

Otrillräckligt visum

Vi skickade ju iväg våra pass plus avgiften för visum till Vietnams ambassad. Det gick faktiskt smidigt och enkelt och bara tre dagar senare hade vi passet och visumet i våra händer igen. Men tack vare uppmärksamma vi upptäckte vi ett FEL!! Jag har fått visum för hela vår vistelse i Vietnam men Malin har bara fått en månad. (Vi är borta i enochenhalv).  Tack och lov att det gick snabbt att få tillbaka passen så att vi kan ordna med det här nu. Men ännu mera mailkontakt med ambassaden visar det sig att de nog gjort fel, så vi får skicka tillbaka hennes pass. För de har fått pengar som ska räcka för tre månaders visum. Men det vanliga är att man får en månads visum, men i undantagsfall kan man få längre. Jag var visst ett undantagsfall, men inte Malin...

Jag vill inte föreställa mig om vad som hade hänt om vi åkt iväg utan att upptäcka det här. Att stå på en landsgräns med utgånget visum har jag varit med om förr, något som jag inte vill uppleva igen! Läs om denna händelse i början av det här inlägget.



I det stora blå!

Ååå var på ett nytt Spinningpass idag. Och jag hade enrgi och styrka som aldrig förr! Härligt! Och den sista styrkan fick jag på sista låten när det var en låt som finns med i vår film från vår dykkurs i Thailand. Det slog mig plötsligt, Jag ska ju till sydostasien! Jag kanske får chansen att dyka igen!! :) Glädje och lycka! Det var mer än ett år sen sist. Känslan av ett dyk är obeskrivligt. Och man kan nog inte förstå fören man har provat. Innan jag tog dykcert var jag inte ett dugg intresserad, det skrämde mig mer. Men jag är oerhört tacksam för att jag ändrade mina tanka och började kursen.
Den bästa känslan är tycker jag när man precis kommer under vattenytan och märker att man andas, helt normalt men ändå under vatten. Smått ofattbart. Sen känslan av att vara på flera meters djup och känna sig tyngdlös. Vet ni att det är med andningen man bestämer hur man ska flyta under vattnet? Om man t.ex kommer till en stor sten eller korall är det bara till att ta ett djupt andetag så flyter man fint över, och när man släpper ut luften flyter man neråt igen. Så behöver man inte simma runt om. Otrolig häftig känsla! Åå nu blir jag rent till mig här och drömmer mig bort. Hoppas jag får chansen i Vietnam! :)

En månad

Idag är det exakt en månad till flyget går!
Tiden rullar verkligen på!
Nedräkningen kan börja ordentlig nu!

Vietnam, here I come!

Jaaaa! Vi har bokat biljetterna! Vilken lättnad, vilken glädje! Nu ska jag smälta det här och försöka förstå att drömmen ska bli verklighet. Mycket närme nu känns det som. Närmare 37 dagar.
Den 7 december bär det av, och den 16 januari står vi på svensk mark igen.

Det är nu jag ska inse vad det är jag faktiskt ska iväg på. Det är inte vilken resa som helst det här. Än så länge pratar jag om Vietnam som om det vore ett grannland jag skulle till. Typ Danmark eller Norge. Men det är väl bra att inte oroa sig för mycket. Undra just när resfebern kommer... :)

Har precis gjort en ny sida på Resedagboken.se. Längst ner på sidan kan ni lägga till er mailadress, eller skicka den i en kommentar till mig så lägger jag till er. Då får ni ett meddelande så fort jag har uppdaterat något sen under resan.  Lätt att glömma att gå in där annars eftersom ni är vana att följa mig här på bloggen.
Jag hade visserligen kunnat fortsätta skriva här men jag har många resintresserade på e-postlistan på resdagboken som nog inte hittat hit. Kanske kommer jag fortsätta med bloggen också undertiden jag är iväg kanske inte. Men annars så vet ni var ni kan hitta mina inlägg! ;) Här är dagens!

Vilken bra måndag det här blev!

Arg och irriterad!

Jag få panik! Har ägnat alla eftermiddagens och kvällen timmar åt att leta flygbiljetter. Det är en djugel! Och alla bra biljetter jag tidigare har hittat är som försvunna! Nu finns det bara mycket dyrare och mycket sämre med massa mellanlandningar och väntetider. Faan att jag inte bokade när jag väl hittade relativt bra biljetter förra veckan! Nu känns det bara som om de blir dyrare och dyrare och längre och längre! Frustration!
Tips på en bra och TILLFÖRLITLIG flygstolsbokningssida?
De jag har försökt boka på har bara visat felmeddelande när jag väl tryckt på "Boka-knappen"

Kommer vi komma iväg!?! Jag blir rädd nu....

Kvällen har dvs varit väldigt lugn, sitter nersjunken i soffan framför Idol. För en gång skull :)

Måndag och nya tag

Ingen träningsvärk idag faktiskt, men imorgon kommer jag då verkligen ha det! Ikväll blev det både skivstång och spinning. Puh! Mjölksyra i varenda muskel kändes det som. Men så härligt! :) Dags att komma igång på riktigt nu.

Idag var det back to school. Ny kurs idag, och faktiskt, plötsligt har jag full av energi för att sätta igång. Kan det bero på att jag vet att när denna 10 veckors långa kurs är klar åker vi (förhoppningsvis) iväg!? Kommer bli många föreläsningsfria dagar i denna kurs men 10 inlämningsuppgifter. Så jag lär väl ha att göra, gäller bara att ha självdiciplinen att göra något vettigt de lediga dagarna.
Schemat ser så bra ut att jag nästa gång jag åker hem till Ystad kan vara hemma mer än en vecka :) (okej, då hoppar jag över en föreläsning).

På tal om Vietnam, idag hade jag fått ett mail från den ansvariga läraren som skrev att hon skickat iväg våra personliga brev till Hanoi. Nu ska de bara få dem, bekräfta, och sen kan vi BOKA! Hoppas!

Sussa sött mina vänner!

Den lilla "hemligheten" som egentligen inte är så hemlig :)

Okej då jag kan inte hålla mig. Delar med mig istället. Det är ju inte precis hemligt då jag pratar öppet om det med de i min närhet. (men allt har börjat få sig en lösning först nu så har inte hunnit berätta för alla) Men ville som jag skev innan inte skriva om det i bloggen förän jag visste säkert om det blir av. Men vad tusan, bättre ni följer mig längs vägen ju! :)
Vad är det nu då som jag eventuellt ska göra? Vad är det för olika val i skolan som kan göra att vintern ser helt olika ut. Jo så här är det, att OM allt går vägen är det jag som i December åker till VIETNAM!! Javisst! Inte nog med att det stillar min resabstinens, nej det är dessutom så att jag ska dit för att ha praktik. Hur spännande är inte det!?

Att åka på utlandspraktik är verkligen något jag har velat länge. Tog först inte riktigt tag i det då ingen av de jag umgås med verkade särskilt intresserade att följa med. Men så i våras tog jag saken i egna händer och kontaktade den ansvariga läraren för det här. Tänkte att hon kanske hade mer koll på vem i min klass som skulle iväg. Men det var lättare sagt än gjort! Ja, jag orkar inte dra hela historian för då blir jag bara irriterad och ni slutar läsa efter halva. Men kort och gott så fick jag inga bra svar eller jag fick knappt några svar alls. Jag fick visserligen veta att Vietnam var ett allternativ men att det bara var jag i så fall. Och eftersom rekomendationerna är att resa flera studenter tillsammans tappade jag suget lite. Så det har lixom legat på hal is under sommaren och jag har inte tänkt så mycket på det. Funderade istället på att tillgodo räkna mina extrakurser till vintern så att jag kunde sticka på en långresa mest för resandets skull. Men visst har det funnits där i drömmarna ändå.

Hur som helst, i förra veckan får jag ett meddelande av min klasskompis Malin. "Vill du till Vietnam!?!" Då visar det hela sig att hon också försökt förbrillt få tag på någon som vill åka med henne. Haft kontakt med samma person som jag hade kontakt med. Men ingen har vetat att vi haft samma önskningar. Och till saken hör att jag umgås rätt mycket med Malin så någonstans har det varit sjukt stor brist i kommunikationen :P

Så att där står vi. Egentligen ska man planera det här 6-12 månader innan. Så vi får det tufft, men vill man så går det. Jag är sååå glad, och blivit sjukt taggad igen! Så det jag först och främst ska göra nu är att skriva ett motiveringsbrev till varför jag vill göra det här. Brevet ska sen skickas till handledaren i Vietnam. Sen måste vi fixa försäkringar, vaccinationer, visum och helst hade det varit bra om vi kunnat få något stipendie för resan då man får bekosta allt själv.

Att få komma till ett u-land på praktikt är så spännande så att det inte går att beskriva. Vilka erfarenheter det kommer ge alltså! Om inte annat är det en väldigt speciell upplevelse som jag förmodlingen oavsett var eller vad jag kommer jobba med i framtiden kommer ha nytta av. Och som en student som gjorde detta förra året sa till mig att om man i framtiden vill jobba med läkare utan gränser elle liknande så är det riktigt bra att först ha varit iväg som student och fått en bild av hur det är. För visst kommer det vara en speciell upplevelse med många intryck, det tror jag alldeles säkert!
Och att det blir Vietnam dessutom. Landet Danielle och jag inte hann med men som vi lovade oss själva att någongång besöka. Det känns som om det här är upplagt för att detta ska bli av!

Tänkte sätta mig och börja spåna på ett motiveringsbrev, det ska ju skrivas på engelska men tror nästan jag skriver ihop ett på svenska först för att sedan översätta. Modersmålet flyter alltid på lite lättare :)

Hoppas, hoppas att allt går vägen nu!!

'

Inte Vietnam men en glad och lycklig jag på promenad längs en strand i Kambodja :)


RSS 2.0