6/9. I mitt hjärta!


Du fattas mig, och det är riktgit jobbigt att känna den här tomheten.


15/8. Uppsägning och det känns väl lite si och så

Igår lämnade jag in min skriftliga uppsägning. Oj, vad det kändes konstigt och tomt. Två veckors uppsägningstid och 10 pass kvar. Och pass 1av10 jobbade jag igår. Det var en jobbig dag igår. Ont i magen, huvudet, illamående och yrsel och eftersom jag redan på dagen var deppig och nere fortsatte det kännas dåligt på jobbet. Allt var som en lång ocg seg dag, tack och lov går jag med mitt trevliga skift och kvällen fick sina småruscher vilket gjorde att dagen blev lite bättre i alla fall eftersom det skyndade på lite.

Känns mycket bättre idag, kan bero på att boplats har gett ett litet nytt ljus. Men jag ska inte ropa hej förän jag är över bäcken. Därför säger jag inte mycket mer än så.

Jobbpass 2av10 idag, 15-00. Hade egentligen önskat att jag var i Malmö med Danielle ikväll eftersom hon föreslog att gå på krogen och sen se på Miss Li som var vår lilla idol under resan. Hade varit kul att se henne live. Men gick inte att fixa tiden på jobb så får se det positivt, istället för att slösa pengaar tjänar jag. Ska ju trots allt bli en fattig student nu snart. Javisst ja, måste ju söka sudiebidrag. En av alla de saker som måste fixas, shiit. Välplanerad? Nej! Men det brukar jag inte vara :)

Vi hörs!

14/8. Jobbigt, så jobbigt.

Smått spöklig bild.

Idag är ingen bra dag alls. Seperationsångesten är värre än innan. Gråten ligger nära till hands. Klarar jag det här? Nej jag klarar det inte! Jo jag klarar det, nej jag vet inte. Jag är så beroende av er mina fina.
Flyttar om två veckor.

Borde göra något, men känner ingen lust. Jobbar om tre timmar och här sitter jag. Okej jag har sökt lite lägenheter till, utan resultat men har dock gjort fler försök. Allt känns hopplöst, det är inte lika kul längre.

11/8. God morgon tisdag.

Hemma hos mamma igen och tar hand om katterna. Ville bara sätta mig och kolla om jag fått svar på någon lägenhet men med tanke på hur sent jag skickade iväg ansökan så var det inte så konstgit att jag inte hade fått något svar. Skickade in några intresseanmälningar till istället.

Ska sticka till jobbet snart, 10.30-19.30 idag och en utbildning under mina sista timmar också, kulkul tycker jag :) Bara två jobbdagar kvar nu sen får jag min lediga dag för att ladda upp inför helgens jobb. Det ska bli skönt och dessutom roligt eftersom det blir min och Malins dag den dagen! :)

Snälla jag ber er alla, har ni en TV stående någonstans som inte används till något? Då vill jag gärna köpa den för en billig peng eftersom jag vill ha en när jag flyttar. Ja och om ni har ett rum eller lägenhet stående i Göteborg så blir jag inte särskilt ledsen heller :)

Take care!

10/8. eller 11/8.

Oj, klockan är närmre tre och här sitter jag. Böjar jobba om mindre än 8 timmar och innan dess hoppas jag att jag får några timmars sömn. Har letat bostäder i över tre timmar nu. Har mailat till inte mindre än 26 stycken som hyr ut diverse rum och lägenheter. Någon bode ju ge ett positivt svar kan jag tycka. Jag blir glad för det lilla, tak över huvudet räcker bra för mig så här i början. Bara jag vet att jag har något lixom. Tror att det känns lättare att flytta då också när jag vet vad jag kommer till.

Ikväll efter jobb blev en mysig kväll. Okej, först fixade jag lite här hemma med tvätt och undanplockning men när Sebastian kom hem stack vi iväg och köpte Thaimat (me like) och bjöd hit mamma på en sen men mumsig kvällsmat :) Känns inte som om det varit många gånger jag suttit ute på terrassen och njutit i sommarkvällen den här sommaren. Tyvär tror jag att jag hör regnet där ute nu..

Nej Anniken, bums i säng!
Sussa sött mina vänner!

10/8. Som sagt

Sist vi såg var i Australien. När vi skiljdes åt sa vi "Vi ses i Göteborg på sjuksöterskeprogrammet" Javisst, om ett år kanske tänkte jag eftersom jag inte hade planer på att börja plugga redan nu. Men hur som helst, vi sa så. Och så ser det ut att bli. Igår tänkte jag höra med henne hur allt gått för henne. Och javisst, inte bara jag utan även Matilda har kommit in på sjuksköterskeprogrammet i Göteborg.
Ganska komiskt faktiskt. Och vem vet, vi följs åt hela vägen till barnmorskayrket kanske :P

Nu blir det jobb, 11.45 - 19.

10/8. Stressen är hack i häl

Jag är sugen på kräftor, vill ha kräftskiva. Känner lite att det är ett måste nu på sensommaren och att det är väldans gott och mysigt också gör ju saken ännu bättre! Men nej, jag hinner inte med. Jobba typ alla dagar och kvällar denna veckan känns det som så hittar ingen tid. Visserligen är jag helt ledig på torsdag men då blir det en Malin-och-Anniken-dag som redan är planerad :)

Jag känner mig stressad. Jobb, flytt, vänner och familj - Jag hinner inte med allt!

Och jag har ingen ro i kroppen, det här med plugg tynger mig värre än någonsin. Just nu känns det inte som beslutångest utan mer seperationsångest. Har hela tiden trott att det skulle vara lätt att flytta iväg, men nu när det smyger sig på känns allt jobbigt.
Vill jag verkligen? Klarar jag det här? Flytta ifrån mina nära och kära. Jag är ju så beroende av mina människor omkring mig. Skapa mig ett nytt liv men ändå försöka ha kvar allt här hemma. Usch gud, det här är jobbigt. Har nog tänkt det som en liten resa då jag kommer hem igen, men det här handlar ju faktskt om tre år. Visste, tre år går fort. Men det beror på vad man jämför med. Tre år på gymnasiet gick som en hastig vind, däremot känns Sebastians och mina tre år tillsammans som en jättelååång tid.

Inners inne vet jag att det här är något roligt, spännande och nytt. Sådant som jag gillar, men just nu ser jag inte det på det sättet.

Och stressen jagar mig också, måste fixa lägenhet, möbler, TV, dator, CSN och allt annat som behövs!

HJÄLP!

8/8. Ingen klarhet

Dålig respons på inlägget angående pluggeri pluggera. Kan förstå det, inte jätteintressant läsning om man säger så men jag kan inte sluta skriva om det eftersom det är det som snurrar runt i mitt huvud hela tiden. Dag som natt.
Tom och förvirrad!

Jag tror inte jag känner någon med samma beslutångest som jag själv. Vilket betyder att det här är väldigt jobbigt för mig. Nu lutar det inte bara mot Växjö eller Göteborg utan nu känns det som om jag ska strunta i allt och skjuta upp det tills jag vet mer och tills när jag fixat lägenhet.

På måndag måste jag ha bestämt mig....

7/8. Tak över huvudet

Nu har jag i alla fall satt upp mig i olika bostadsköer i båda städerna. Måste börja någonstans men vad jag förstått så kommer jag antagligen inte få någon lägenhet det här året men som tur är har jag sovplats i båda städerna fram tills det löser sig.
Göteborg? Växjö?
Om jag bestämmer mig för Växjö gäller det agera snabbt.

Nu har jag suttit här alldeles för länge med bostadsförmedlingar och annat så jag får ta och gå och göra mig i ordning. Idag blir det utflykt. Ska köra och hämta mormor så snabbt jag är klar för att sen köra västerut mot havet, hon älskar nämligen vatten. Sen ska vi till det som jag tycker är viktigast idag, åka till min kusin Martin och hans väldigt höggravida fru. Vill så gärna se magen nu innan det lilla livet kommer. Träffade dem senast i typ maj så jag antar att den växt ordentligt, ååå jag gillar :)
Kanske kan storkusin ge mig goda råd också, han är duktig på sånt.

Hoppas ni får en bra dag!

Göteborg?Växjö?

7/8. Panik och beslutångest är mina två starka ord just nu


Ååå jag får panik. Tycker i alla fall att jag hittade en läglig bild till det här ämnet. Jag har fått min andra antagningsbesked, såg det igår och jag fick en mindre chock när jag läste. Grejen är den att jag har ju ställt in mig på Växjö och gjorde en omsökan dit. Ja right vad är det med det? Jo jag satte det som prioritering två efter Göteborg och innan Lund. Jag var 31:a reserv i Gbg och eftersom jag i två år innan har haft tankar på att plugga där ville jag ha kvar det alternativet som prioritering 1 bara för att se hur nära jag kom.
Och hur nära kom jag då? Jo hör och häpna, jag blev antagen. Och därmed blev Växjö struket ännu en gång.

Jag trodde aldrig att jag skulle komma in!

Nu är jag tom samtidigt som jag är fylld av tankar och känslor? Hur ska jag göra? Ska jag ringa Växjö och fråga om jag kan flytta över dit? Ska jag tacka och ta emot och börja i Göteborg som jag velat i två år innan? Jag blir så förvirrad så jag nästan tappar lusten till att börja plugga. Men det tror jag mest beror på att jag vill skjuta upp mina val och problem. Vilket inte alls är bra.
Hjälp! Just nu behöver jag mycket hjälp. Tips, råd och idéer. För- och nackdelar, pluslistor och minuslister, snälla Hjälp!

Jag vet att det bara är jag som kan bestämma men jag vill gärna höra vad andra tycker, Så att mina tankar kanske kan sikta in er på något spår.

29/7. Livets alla val

Ja ni ser jag är tillbaka. Bloggen har inte längre semester men det har jag, i alla fall några dagar till. Jag har haft en bra tid hemifrån men just nu är jag inte riktigt på humör. Innan jag åkte bestämde jag mig för att jag vill göra en omansökan till Växjö univeristet. Jag gjorde precis som man skulle och ställde in mig på att detta skulle bli min nya stad. Stannade där på vägen upp mot Eksjö och allt kändes bra. Här kommer jag trivas.

När jag kom hem igår läste jag det tråkiga beskedet, det gick inte att skicka in en ansökan. Jag vet inte vad som är värst. Att få ett negativt svar när jag äntligen beslutat och ställt in mig på något eller att få ett nej när jag gjort precis som man skulle. Sen stör det mig att de inte hade någon motivering till varför!  Det är ju inte så att det är betygen som sviker eftersom Växjö har mycket lägre intagningspoäng än många andra utbildningar. Så ja, jag vet inte.

Nu känns allt lite upp och ner. Vad gör jag nu? Jobb, plugg på något annat ställe eller något helt annat?

Dessutom drömmer jag jobbiga drömmar som får mig att vakna med en klump i magen, tårar i ögonvrån och en allmän känsla av dåligt humör...

29/7. ..

Fan! När jag äntligen beslutar mig för något i mitt liv så skiter det sig! Tårar och besvikelse är det som står på menyn nu.

14/7. Pluggbesvär

Under de senaste tiden har jag till skillnad från innan insett att jag vill börja plugga. Frågan är var? Innan var frågan även vad men efter att på kort tid två gånger i rad blivit påmind så har jag kommit på att sjuksköterksa/barnmorska känns som det rätta.
Redan när lille Theo låg i Pernillas mage väcktes mitt intresse allt mer. I förra veckan läste jag Emilys blogg om hur det gick till när hennes dotter föddes. Och jag satt fastklistrad med ögonen i skärmen och kände hur intressant jag tyckte att det var. Och nu på Hultsfred fick jag beröm av Röda Korset när jag hjälpte en vän som var sjuk. Han tyckte att jag skulle bli en av deras medarbetare för jag tänkte och agerade helt rätt och han hoppades att jag skulle komma in på sjuksköterskaprogrammet.

När jag i förgår kom hem och fick mitt antagningsbesked från mina ansökningar som jag skickade in i all hast dagen innan sista anmälningsdag kändes det som om det verkligen är dags att börja nu :) Och det känns väldigt bra eftersom jag inte alls kännt någon lust innan. men som sagt frågan är var?

Min prioritering och antagningsbesked såg ut så här:
Göteborg - Reserv 31
Lund - Reserv 2
Malmö/Ystad - Antagen
Växjö - Struken (eftersom jag blivit antagen till tidigare prioriterat val)

Saken är den att jag tänker tacka nej till Malmö/Ystad för jag känner att det inte hade passat mig bra. Klassen består av 10 pers och jag antar att det är massa Ystadbor som har familj och allt här och tycker det är ett perket sätt att plugga.
Lund kommer jag antagligen komma in men jag känner inte för Lund. Det är för nära hemma och vad jag vet är undervisningen väldigt gammalmodig.
Göteborg har jag hela tiden kännt för men vet inte längre
Växjö däremot har jag hört mycket gott om eftersom Pamela pluggar till just Sjuksköterska där. Men vet inte om det är staden jag vill bo i. Och om utbildningen är "lika bra" som de i de större städerna eftersom snittbetyget är betydligt lägre där.

Så frågan igen, Var?
Jag kan omsöka Växjö och prioritera det högre om jag vill. Men shiit jag vet inte.

Jag behöver hjälp!

RSS 2.0