Jag ska bli barnmorska, det bara är så!

 
Flera gånger under denna slitsommar har jag frågat mig själv, vad fan jag håller på med. Vad jag gör här som sjuksköterska? Och även om jag har försökt intala mig själv att detta bara är tillfälligt och en bit av vägen till mitt mål som barnmorska har jag vid några tillfällen ändå känt att "nej, jag struntar i allt det här, jag får göra något helt annat". Men tack och lov har jag nu på sista tiden blivit mer och mer påmind om vad det är jag vill bli. Tre personer på jobbet har under den senaste tiden berättat att de är gravida, på så vis har det blivit mycket prat om graviditet, förlossning och barn, något som gjort att jag kan se ljust på framtiden igen. Jag har känt vad det är jag verkligen brinner för. Och nu imorse var jag på Barnmorskemottagningen för nya P-piller och den viktiga cellprovtagningen (kom ihåg att gå dit du också!) Och då träffade jag några av mina gamla kollegor från BB förra sommaren. De frågade hur jag haft det i sommar och jag berättade och sa att jag saknat dem varenda dag. Och så svarade en barnmorska "Vi har saknat dig också!" Och snacka om att mitt självförtroden steg något otroligt! :)
Sen under själva cellprovtagningen som egentligen kan vara väldigt utlämnade snackade vi en massa om mina planer. Haha barnmorskan sa till och med till mig att "nej, skaffa nu inte barn, du ska ju se till att bli barnmorska nu så snabbt som möjligt" (med glimten i ögat). Hon kändes så lik mig själv. Hon hade också pluggat till sjuksköterska bara för att bli barnmorska, hon tyckte absolut det räckte med att jobba som sjuksköterska ett år innan. Vi verkade tänka så lika, i så mycket, så det var en givande stund och nu är jag peppad för att komma vidare till mitt drömyrke!
 
Det var som hon sa, Vad är det som gör en till en bra barnmorska genom att jobba år efter år som sjuksköterska på en avdelning fullt med multisjuka gubbar och tanter :P Och det är ju så sant. Sen är det klart att jag ska känna mig säker och ha en bra grund att stå på men det finns ju en risk att jobba förlänge och att man sen struntar i att utbilda vidare sig. Men jag har press på mig, barnmorskan sa att hon skulle komma upp på avdelningen om ett år och kontrollera att jag inte jobbade kvar :P
 
Tack för detta, detta behövde jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0