Det är inte rättvist, tyvärr.

Det är med sorg och blödande hjärta som jag tänker på dig. Livet är underbart men ibland så orättvist. Vi vet inte vad som händer, vad som väntar oss. En vän till mig har förlorat ett ofött barn och jag påminns ännu en gång att det där med graviditeter inte är så självklart som många tror. För vissa går allt enkelt och bra, en annan har svårt att bli gravid och en tredje har en kropp som stöter bort det lilla livet. Det är så våra människokroppar fungerar, och ibland om inte allt för ofta är det svårt att förstå och acceptera.
Jag önskar så att det fanns ord att ge för att läka såren, men jag tänker på dig, och jag finns här.
Alla varma kramar till dig och till er som har gått igenom eller går igenom det här.

En litet besök inne på bloggen

Det är faktiskt inte medvetet som jag inte bloggat nu, det har bara inte blivit så. Ni vet väl själva hur tiden vid datorn blir mindre på sommaren. Men vet ni, idag har jag en sån där riktig slappeförmiddag. När jag faktiskt inte gör något vettigt, sovmorgon och långfrukost. Underbart! Och där med till och med tid till lite bloggande. Mina inlägg har tydligen saknats av några av er har jag förstått. :)
Vädret är ganska grått där ute, men det tackar jag för, för annars hade jag inte tillåtit mig att sitta här i sovtröjan när klockan slagit tolv :P Och igår var det ännu sämre väder kan jag be och få tala om. Sebastian och jag var tillsammans med Hampe och Sara på Fredrikdalsteatern i Helsingborg, och det regnade konstant. Det finns tak över scenen men icke över publiken. Men vet ni, trots blött och kallt så var det inga sura miner, stämningen var på topp och vi fick en riktigt bra kväll! Det gäller att ha rätt inställning, för har man köpt biljetter i förväg så finns det inte så mycket att göra, vädret går inte att styra som ni vet.
 
Annars rullar dagarna på med rätt så mycket jobb, men där i mellan har jag hunnit med andra trevligheter. Promenader, volontärfest med jazzfestivalen, Malmöfestival, kräftskiva och så har jag börjat ta tag och komma tillbaka till mitt aktiva liv med träning. Håller på att välja gym i min nygamla stad, kanske kommer det bli gamla hederliga Friskis men kanske är det dags för att prova något nytt. Vi får se, vi får se. Men hur som helst så börjar jag bli människa igen iaf! Första halvan av sommaren var jag verkligen inte mig själv. Nu börjar det bli bättre på jobbet, och jag känner mer glädje och lycka igen. Det bästa med motgångar och nereperioder är att det vänder! :)
Och nu väntar en ledig helg, tänka sig. Sommarens första oplanerade. Får se vad den har att bjuda på.
 
Hoppas ni har det bra där ute!
Vi hörs!

RSS 2.0