.

Ja, jag blev också chockad men när något händer vet man plötsligt
vad man känner, vem som räknas
allt står klart när allt är fel,
så lätt att se rätt

Faller isär
Lalalalalalala
Jag föll isär igår
Jag är fortfarande trasig
men ingen ser ens sår om man bara går fort


att inse

And if you got something that you need to say 
You better say it right now cause you don't have another day
Cause we're moving on and we can't slow down

- (Friends forever, Vitamine C) en sång om att sluta skolan





Alldeles, alldeles underbart!

Det var dags för studentbal.
Förväntningarna var höga och resultatet slog ändå alla förväntningar. Det kan man kalla lyckat.

En upplevelse man kanske bara kommer ha en gång i livet, och jag kan lova att allt kommer finnas som ett minne i all framtid. En trevlig fördrink blev det hemma hos Anna efter håruppsättning och annat fixeri. Masa foton blev det också innan själva balen gick av stapeln, men det var bara trevligt. Så skoj att så många var engaregade.

Björn, Anna, Pontus och jag åkte finfin bil in i slottsparken, vilken känsla! Samma härliga känsla höll i sig under hela kvällen/natten.

Mingel, mat och en massa dans under stjärnorna. Hade helt enkelt inte kunnat bli bättre!

Tack Björn, tack Alla!
image79

tiden tickar

Cause we're moving on and we can't slow down 
Ta vara på tiden, inte lång tid kvar nu.
Tror allt att jag ska ta o leka en del med Lööwan faktiskt. =)

Om sanningen ska fram brukar vi vara dåliga att ses på sommarloven, den här sommaren kan inte kallas för lov och hur blir det då med oss?? :/

På resande fot

Bloggandet har då legat lite nere för min del och jag känner att jag vill ta upp det igen. En del har hänt sen sist.

Ett valborg som var iskallt och som bjöd på trevligt folk och en alldeles för välgrillad flintastek. Sov 10 minuter den natten för att sedan dra vidare mot Kreta. Den efterlängtade resan! Urmysigt hade vi det. Sol, bad, utflykter, god mat och ja, lite allt möjligt som hör en lyckad resa till.

Vi kom hem natten till fredag den 9 maj och jag hoppade bums i säng för att skriva ett 4 timmars långt nationellt prov i matte C klockan 8 morgonen efter. Tack och lov blev det ett godkännt och jag kunde några timmar senare bege mig till Sturup igen för att styra kosan (eller vad uttrycket nu heter) mot Polen. Dags för även en efterlängtad resa, klassresan!

Polen bjöd på ännu mera myspys. Härligt, roligt och trevligt. Helt perfekt skulle jag vilja säga. Min syn på Polen har ändrats till något mycket mer positivt än innan. När vi kom hem var det dags att lägga sista krutet på skolan, men det är svårt när det är så nära.

Idag är det bara 16 dagar kvar tills studenten. Har varit stressigt nu på sistonde men stressen har lagt sig och snart sätts betygen och då kan vi enbart fokusera på den stora dagen! Wiie!

Kan fortfarande inte förstå att lilla jag snart ska stå på trappan och skrika. Och kommer nog inte heller förstå det den dagen det är dags. Ändå tror jag att den dagen kommer bli en dag som vi alla minns. Det är jag alldeles säker på, men precis som allting annat...Det återstår att se :)

RSS 2.0